under en vecka på Gotland.
Njutit hejdlöst av lugnet, ljuset, havet och trevliga människor.
Behövde ett avbrott för att orka hoppa på hösttåget men allt vad det innebär för en familj med 3 barn, varav 1 av dom har ett funktionshinder. Det är en så märklig känsla att vara borta från allt vad detta familjeliv innebär och det är först då som man förstår hur mycket tid man lägger ner dygnet runt på att livet ska flyta på. Då talar vi inte ens om att det ska utvecklas utan bara just - flyta på.
Jag och yngsta dottern har tillbringat en vecka på norra Gotland. Gillar detta varmt. Funderar på om det kan ha med att göra att en begränsar en, man kommer inte längre än vad ön räcker, alltså måste man koppla av.
Man kan titta och plocka vackra stenar, känna vinden riva loss all stress från kropp och knopp.
Annika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar