...över livet och dess små krumsprång.
På vad som räknas som normalt eller inte, rätt eller fel.
Hur vi ska vara, förväntas vara, mallen...
Det finns ett före och ett efter i allt vi gör, andas, hör, känner och ser.
Livet pågår och vi tvingas göra avkall på mallen, den där blåkopian som vi har som ledsagare för att inte sticka ut för mycket.
Men vet du; det är helt ok att säga tokiga saker, gå emot strömmen, att vara lite modig ibland.
För när du säger: -Varför?
Så säger jag: -Varför inte?!
Hönsemamma Annika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar